Kvällen middag bestod av köttbullar, stekt halloumi och ett litet glas rött... Två av tre skulle jag aldrig ha rört för en tid sedan...
Inser för varje dag som går att jag är inte längre den Sarah som Johan var gift med... 😕
Det är med blandade känslor jag inser hur mycket livets olika händelser påverkar en...
Jag vet, från djupet av mitt hjärta, att Johan hade velat vara med på denna resa... han vrider och vänder sig, vart han än är... ❤️
Han vill vara med när hans fru lärt sig äta oliver, halloumi och dricka rödvin... när hans fru väljer att cykla en tur på någon mil istället för att krypa upp i sängen och se på någon film/serie... Han hade cyklat bredvid mig... ❤️
Fast frågan jag ställer mig är:
Hade denna figur, som nu bor i mig, gjort allt det här om Johan fått leva vidare vid min sida...? Hade mitt liv sett ut som det gör idag om han inte gått genom isen, den där kalla natten...?
Jag är väldigt osäker... jag tror förstår ni, att vi hade fortsatt med det liv vi hade... vilket var ett underbart liv...
Vi hade legat ute på Vättern nu och njutit av vår båt...
Njutit av semestern, njutit av vännerna, njutit av varandra... Gjort det vi trivdes med... Vi som herr och fru Emilsson... ❤️
Men vi är inte längre Herr och Fru Emilsson... han är inte längre min man och jag är inte hans fru... det låter hårt och kallt men sanningen kan vara just det... 😕... Kall o hård...
Som jag har sagt tidigare så gör jag nya saker som jag har valt för att förgylla mitt liv...
Omedvetet så har jag förändrats en del... Fast egentligen vill jag inte säga att jag bara har förändrats... Jag har också utvecklats...
Å det är nog ganska oundvikligt med tanke på vad jag har gått igenom....
Min man dog, jag blev plötsligt ensam med tre tonåringar 365 dagar om året... sorg som var svartare än färgen svart...
Jag har guidat denna familj så vi kan fortsätta framåt... Klart att man blir tuffare efter en sådan resa... Tuffare och mer självständig... Lite mer skinn på näsan och kan kanske uppfattas som lite farlig... 😄
Jag ser det inte riktigt själv, denna förändring...
Jag är ju bara mig själv... 😍
Sen har man väl olika roller i olika miljöer... Jag är kanske en blyg Sarah i Parken, en lite mer "busig" Sarah ute i kroglivet, en töntig Sarah i min fåtölj med virkningen i knät, en arbetsmyra ute i trädgården, en lat Sarah när jag har lust att vara lat, en flirtig Sarah i chatten, en artig och proffesionellt Sarah på jobbet... men visst har jag blivit annorlunda... så mycket mer lugn och timid... 😂😂😂
Ni som nyss lärt känna mig ser ju inte förändringen... för hur ska ni kunna göra det... Vi har ju "nyss" träffats... men många av mina nära och kära ser utvecklingen... ❤️
Det som är svårt och som händer väldigt många är att man glider isär... det kommer in nya människor i livet och om man inte blandar om i livets kortlek så finns risken att man tappar varandra... Jag försöker att blanda mina nya vänner med mina gamla vänner...
Det har fungerar ganska bra... jag menar, de gillar ju mig "båda två" så varför skulle det inte fungera... 😉
Jag får hoppas att min utveckling är till det bättre eller att de goda bitarna från gamla Sarah finns kvar och blandas upp med de bra sidorna hos den nya Sarah... 😊
En sak är dock säkert... Jag är alltid mig själv... jag spelar inte någon annan... jag försöker vara så ärlig det bara går...
Att jag beter mig olika i olika miljöer beror också på de människor som är omkring mig... Hur de är, hur de uppför/beter sig påverkar hur öppen eller stängd jag blir... hur lätt jag blir att lära känna...
Jag träffar ibland människor som bara "kliver" in i mitt hjärta... som jag öppnar mig för, som jag bara "älskar"... då släpper jag ned "garden" och låter dem komma mig nära... låter dem se den innersta Sarah... ❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar