torsdag 21 september 2017

Vart finns grodan kan man undra...? 🤔

Min fråga är: är alla vettiga män upptagna? 
Det känns så just nu... 🙄

Man ska inte leta, det har jag hört, ska låta honom komma till en... 🤔 men tänk om han tänker samma sak... 😂

Jag har ju ett bristande tålamod, är alldeles för ivrig, troligen törstande på lite närhet och kärlek och då blir man lite aningens ivrigare än andra... 😁

Det finns massor med vanliga trevliga män där ute men finner jag dem attraktiva... näpp, nope, nix, njet, no no... 
Det sker något i vissa möten som gör att en attraktion uppstår och så är man igång... ☺️

Jag får ofta höra att jag är så läcker, så snygg, har ett leende som fångar in personen... att mina ögon är så fantastiska med mina röda glasögon... min blick asså... Klart att jag suger i mig... ☺️ är ju inte dummare än så... 

Jag är spännande, har svar på tal, vågar vara utmanande men bara fram tills han inser att jag är krävande, ivrig och vill ha raka ärliga svar... Jag är en bulldozer med hjärta, jag är kommunikativ och vill ha svar, inte tystnad... 

När jag då och då springer in i en man som vågar svara upp på mitt ibland muckande svar eller när jag har haft en dag då "vänner" pissat på mig och lina svar är lite taggiga, ja då klickar det någonstans i mig... då ler jag... blir glad och så är vi igång... 😁

Chattar, pratar... bilder utbytes, meddelanden åker fram och tillbaka... dejter planeras... när det då helt plötsligt blir en tystnad så undrar man ju vad som hänt... 
Eftersom jag är som jag är så frågar jag ju rakt ut... ställer de där jobbiga frågorna å då så passar jag plötsligt inte in... 😔

Ska jag skämmas för den jag är..? Hur mycket ska man ändra på sig själv för att passa in i pusslet? 🤔

Klart att jag reser mig igen... 😃 för sådan är jag men visst tar det på ens självförtroende och jag börjar tvivla på mig själv... det skadar när människor är obetänksamma och klumpiga... 

Man kan inte tvinga någon att gilla en eller älska en, så är det... men man kan önska att folk tänkte lite mer eller vågade vara ärlig och stå för sina val de gör... 

Nu ska jag kliva upp, njuta av att det är fredag... njuta av att jag är jag och att jag faktiskt älskar mig själv... ❤️
Stöddig och snygg, läcker och dryg, spännande och muckig men ack med ett hjärta så stort som havet... ❤️

Ha en underbar helg!! 





torsdag 7 september 2017

Ler men insidan är ledsen... 😔

Att vara ensam förälder är skit mellan varven... oftast går det bra... men så faller vardagen på en grästuva och hela vagnen tippar...
Höbalarna som är så fint insnurrade i rosa plast faller handlöst ut över vägen och blir hinder för all trafik... 😔

Att det ska vara så svårt att behålla lågan brinnande när en tornado kommer inglidandes... 
Precis före stormen är det lugnt... när fronten kommer... å så är det i landet Sarah också... 
Man tror att huvudet ska kunna hålla sig ovanför vattenytan, känner att man är stark och glad... man kan ibland se på vattnet att det kommer en större våg... man är beredd att lyfta med den... låta huvudet fortfarande hålla sig torrt.. men så inser man i all förskräckelse att fötterna är fastkedjade och man kan inte följa med vågen... det gäller att så snabbt som möjligt dra ett djupt andetag och behålla lugnet tills vågen har dragit förbi... tills man kan fylla lungorna med syre igen... 🤔

Så känns det ibland i min värld... Jag vet och kan se på molnen att ett oväder är på väg in och är förberedd. Har surrat fast studsmattan och båten... tvätten är intagen och ligger i en hög i väntan på att mamma ska komma och vika den... ☺️

Men när det är strålande sol och det plötsligt börjar regna på mig där jag ligger naken på solsängen... Slår upp ögonen och det är kolsvart på himlen... tagen på sängen helt enkelt... 💦💦💦

Då har jag svårt att snabbt som faan samla ihop mig och vara logisk och lugn... då forsar känslorna över mig och jag blir absolut inte den mest logiska mamma på detta jordklot. 😔

Det är då man inte är så glad över att vara änka... att inte ha den andra föräldern där... ingen att dela förtvivlan med eller ringa och rådfråga...
Speciellt inte på natten, då kan man inte ringa och väcka någon vän för att få gråta mot dess kind... 😢

Att stå där ensam tar så mycket på krafterna... 😔
Känner mig så maktlös och sårbar... jag vill bara skrika ut sin frustration för plötsligt kommer sorgen som en cyklon... sorgen efter Johan... 

Den kan jag hantera idag men då, när det gäller mina barn, då är saknaden så ofantligt stor... ❤️ för där räcker jag inte till... 😔 jag är inte pappa Johan, jag är mamma Sarah... och i vissa situationer räcker jag inte till, det behövs en pappas handlag... ❤️

En mamma är en mamma och en pappa är en pappa... vi har olika roller i livet men jag försöker att vara båda... Nog för att jag är schizofren av mig men där tar det stopp... även för mig... jag har mina begränsningar... 😆 


En trött mamma som älskar sina barn över allt och går genom allt för att finnas där för dem... men även en älskande mamma tappar tålamodet och brister... ❤️

I dag ler jag men härom natten grät jag av saknad efter den man som en gång var min man... ❤️ barnen pappa ❤️

Där och då var jag ensam... förskräckligt ensam... och visste inte vad jag skulle göra... hade inga bra verktyg... mitt inre såg ut som mitt garage gör... det finns verktyg men de ligger inte på rätt plats, de är gömda under allt skräp eller ligger i en A-traktor... de finns inte när man behöver dem... 🤔

Å så var det denna kväll/natt... men att andas och lyssna och sedan låta det vara tills ångesten har lagt sig... de där berömda 24 timmarna... 
Att sedan en vän var vaken och kunde lyssna på den gråtande mamman vsr ju en tröst... ☺️

Lösningen kommer, det gör den alltid... kanske inte som man har tänkt men tror man, ja då kommer den... ☺️




lördag 2 september 2017

Positiva Fredag/Lördag v 35 👊🏻

Var modig och mötte mitt "monster"... 👊🏻
Vågade stå upp för mina känslor, vågade vara mig själv ❤️

Fick ge en vän det jag alltid har fått och som jag bara älskar ❤️ och tror att det uppskattades  😃

Vin, choklad och samtal i en soffa ❤️

Arbetat med min bror ❤️

Skrattat med vännen Åsa över min muppiga, underbara son Ville och hans fantastiska förmåga att uttrycka sig i ord och kroppsspråk ❤️😂
Scenen borde vara hans arena ❤️

Mandala Madness 🙏🏻

Cyklat ☺️



torsdag 31 augusti 2017

PositivaTorsdag 31/8 2017

Sovmorgon, så jag tittade på Nyhetsmorgon 😃

Njöt av en Pigall till fikat ☺️

Slängde ihop lite fröknäcke även idag 👊🏻

Fick njuta av samtal om livet vid mitt köksbord ❤️


onsdag 30 augusti 2017

PositivaOnsdag 30/8 2017

En bra dag! ☺️

Frukost vid mitt köksbord ❤️

Har haft ett leende på läpparna nästan hela dagen... ☺️

Bakat fröknäcke till min vän och till min tomma burk ☺️

Katterna våra, har flyttat till min mamma för att mina lungor ska må bra ❤️

Monterade upp skåpet i köket 👊🏻😎

Svärmor kom på besök med nybakade bullar så det blev en mysfika ❤️

Samtal i olika former med vänner ❤️


tisdag 29 augusti 2017

PositivaTisdag 29/8 2017

Är tacksam för mitt arbete där jag får göra nytta... Satte mig i en "ny" grupp på fikat... ☺️

Fick njuta av en fika/middag med vännen och hennes barn❤️

Gjorde mitt första pass på Poledance och det var såååååå jäkla kul!!! Så nöjd och impad av mig själv hur jag på en timma lyckades svinga mig runt stången och fånga upp kroppen med knä/ben och hålla kroppen ut från denna silvriga stång... ☺️😉



söndag 27 augusti 2017

Änkans öppna bok ❤️

I dag är offerkoftan på... Storlek XXL! 😔

Jag borde vara glad och det är jag... innerst inne... men i dag har det varit en dag med många känslor... 🙄 och förskräcklig många tankar... 

Kanske är det en kombo mellan en vecka i sängen/soffan/solstolen med lungor som då inte har samarbetet alls och insikten att detta var det sista stora projekt som Johan och jag planerade... ❤️

Han fick inte vara med och slutföra det... det fick jag styra upp själv... 🤔

Jag får dela detta med mina barn och min familj... men långt där inne vill jag ju dela detta med någon speciell... 

Lite för mycket motgång tillsammans med "tycka synd om mig själv" har nog fått ned mig ett steg på livets trappa... 😔

Alla runt omkring mig är så jävla lyckliga... håller handen, mojsar och far på förbannade semestrar medan jag kämpar på med min egna berg o dalbana... De ler och pussas, kramas och får sex, lever livet och planerar för framtiden... 

Raljerar, det är jag fullt medveten om men det känns som att jag är den enda i världen som ingen älskar... förutom mamma och pappa, mina barn, släkt och vissa vänner... ❤️

Borde vara så tacksam men varför i hela friden är jag inte det då...? 
Påminner mig varje dag vad jag har att vara tacksam för men i dag föll jag som en sten ned i vattenpölen... 💦💦💦

Kanske var det insikten när älgen klev upp mot vägbanan i natt och jag körde alldeles för fort och hade aldrig hunnit stanna i tid om den inte hade varit så långsam... 
När jag såg ögonen på djuret och den stora kroppen röra sig mot min bil, som for fram på kommunvägen, i alldeles för hög hastighet... så hann jag tänka så mycket... 🤔

Är det min sista tid här på jorden? Ska jag få möta Johan..? 
Lämna mina barn kvar ensamma, utan någorlunda förälder kvar...? 
Ska mannen som jag under så lång tid kämpat för, stå kvar med mina/våra hårda ord som det sista mellan oss...? För att vi inte längre pratar med varandra... 😔 

Offerkoftan är sååå stor och varm ikväll när jag summerar dagen... grinfärdig trots att altandörrarna äntligen är insatta efter en massa krångel då jag bor i ett hus som är utbyggt en fyra gånger... 

Lösningar som på 70-talet troligen var bra och byggarna i byn tog vad de hade för virke... 😂 Det gick elkablar där det inte borde, som vi fick leka detektiver för att hitta rätt propp till då originalschemat är från 1967-isch... ☺️
Så vi har kopplat om, dragit nya rör... 😃

Vi har inte rykt ihop... pappa, bror och jag... Två av barnen har varit med och hjälpt till... jag är tacksam men ändå så tom och ledsen... ❤️

Jag börjar tvivla på mig själv... att det är  något fel på mig när man aldrig duger fullt ut... Att man bara duger att "leka" med när man inte har något annat till hands... eller när man bara vill vara vän men njuta av det där som finns inom en kärleksrelation... 
Börjar fundera om jag har för stora krav... ? 🤔
Kan jag inte bara vara nöjd...? Sluta jaga det "perfekta"...? 

Nej då... jag vet att jag är okej... har bara träffar på slemråttor som anser att jag är tråkig eller slempaddor som finner mig attraktiv mellan varven men står inte ut med mitt humör eller att jag är intensiv... FÖR DET ÄR JAG!!! ☺️
Men det är ju inte allt... det finns sidor hos mig som är alldeles, fantastiskt underbara... ☺️☺️☺️ 

Så nej, det är inget fel på lilla jag... så i dag summerar jag dagen så här:

Tacksam för all hjälp jag fått ❤️
Tacksam för den relation jag har med min bror! ❤️
Tacksam att jag lever och inte sitter hos Johan utan är med mina älskade barn ❤️
Tacksam för att dörrarna äntligen är insatta i köket! 👊🏻
Tacksam att jag klarat mig undan alla de träskpaddorna som jag fallit för... 😂
Tacksam för min Anna, min Lola o min Majsan som finns där i alla väder. Älskar er! ❤️
Tacksam för att jag får sova i min säng, med min kudde och att TV'n är ett trogen sällskap...! ☺️

I morgon tar jag inte på mig offerkoftan och kanske kan jag hålla mig ifrån att bli osams med någon för att mina känslor sitter på utsidan... ☺️
Ska göra ett allvaligt försök att vara trevlig ... 😁

Imorgon ska jag få träffa mina "änkor" och mysa... ❤️ Få stöttning och kärlek, värme och omtanke... för solen skiner även när det är jobbigt... ☺️

"När det är lätt är det rätt..." 

Jo rå så att... 😂😂😂 lite utmaning behövs men man kanske inte behöver bestiga K2 varje vecka... lite räkmacka vore ju najz ibland... 

Over and Out from Dagens största ägare av offerkoftan!!! ❤️