Detta med att vara ensamförälder till tonårsbarn är unikt... ❤️

De ger och de tar... Igår skrattade jag nästan så jag kissade på mig... Mellansonen borde söka scenskolan 🙏🏻❤️

Han hade ett utlägg om skillnaden mellan Heinz och Felix ketchup... hur konsistens och som värsta kocken tog han kniven och smetade ut den så där fint som de gör på alla matprogram... då heter det kanske inte ”smeta ut”... 😂

Att mina barn börjar hitta varandra värmer denna mammas själ och hjärta... ❤️

Och att deras vän som är med vågar ta mer mat, vågar vara med och påverka matförslagen, ja det gör mig glad... 😃

Ni som har ätit middag mina barn vet ju hur det kan gå till... oftast går man ifrån bordet med ett leende på läpparna... 😊

I dag är jag ensam mamma i backen... jag har inga små barn som behöver stöd och coachning i backen...

Mina försvinner snabbare än man kan säga Hej då... och så är man ensam... 

I dag insåg jag att jag tog på mig Johans roll i stugan... ☺️ Inte för att han stekte pannkakorna men allt det där andra... I dag serverades det pannkakor a la Sarah och havregrynsgröt, som tagit sig tillbaka in på menyn... 😃 med äppelmos så klart, även om det inte är farmors...😊🙏🏻

Efter lite peppning så är vi alla samlade i bilen, på väg mot backen med min brors skidor i min takbox... de är redan i backen... mina är ju inlämnade för slipning... 

Men mamma, vi skulle ju köpa hamburgerbröd...!!! 

Orka!!! 

Nej, det tar jag sen... löser det, som en SuperMamma gör... 😉

Ut med alla skidor, efter att jag dumt nog tagit på mig pjäxorna så jag kan inte ställa mig på dragkroken utan måste halka omkring i dörrhålet för att få ut alla skidor och stavar...

Lägg de till att gasdämparna till boxen är paj sedan 500 år tillbaka och jag får inte upp pinnen som är en tillfällig lösning sedan 499 år tillbaka... 😆

Där och då inser jag att mina handskar ligger kvar där hemma... i alla peppning så har jag glömt mina egna behov... 🙄

Som vanligt.... 😔

Jaha, köpa nya eller åka tillbaka...? Fryser ju i dessa o de börjar ta slut... Nej men vad F... mina avancerade remmar till stavarna sitter ju på handskarna... med Skit piss och en jäkla massa svordomar i huvudet sätter jag mig i bilen... 

Lämnar brorsans skidor, hem o hämta handskarna... svänger om på Hemköp som den SuperMamma jag är...

Halkar omkring på golvet i pjäxor med hamburgerbröden och ser mig själv göra en volt och hamna i gipsvagga.... 😂

Klarade mig denna gång... 😉

Allt går bra tills jag får möte med en buss och den tror att den är störst... vilken den iofs är men det fanns gott om plats på hans sida av vägen... Men här uppe tror folk att de måste ha dubbla bilbredder för att kunna säkert kunna köra på vägen... Ja ja, jag håller väl åt mig... Vad skulle kunna hända...? 

Jo, man kan faktiskt hamna i en snövall, få sladd på bilen, slänga i sportläget på växellådan och sladda därifrån... 😂😂😂 

Blev bara lite snö i däcket som bevis på att jag hamnade lite fel... 😁

Parkerad och klar, på väg till utlämningen av mina skidor inser jag att blåsan är full... självklart så måste jag kissa med all denna mundering... 🙄

In på den offentliga toaletten, ned med alla lager för att komma åt att dra ned trosorna... någonting stämmer inte... 🤔

Jo då, jag har inte glömt trosorna, de sitter där men när jag slår ned rumpan på sitsen så faller locket ned hela tiden... känns himla mysko... 

Sen går ljuset upp.... 😆

Jag har lyckats få in locket mellan ryggskyddet och jackan... 😁

Det är ett faktum... jag är ingen SuperMamma... Jag är en SuperMupp!!!! 😂😂😂

Nu sitter jag ensam i Toppstugan och tar ett mellanmål... ☺️

Har åkt för mig själv på förmiddagen... 🙏🏻❤️

Övat på allt min bror försökt få mig att känna och förstå... jag har ju åkt sedan tidig ålder men aldrig utvecklat mig så mycket... nu kämpar jag med att förfina min stil... 

Magen och knäna kämpar och håller i... ☺️

Brukar hata att åka själv men idag njuter jag... Solen skiner och himlen är blå... vad det är skönt att ta vara på varje stund... ❤️

Träffar på mina fina barn i Toppis, älskar dem... ❤️

Just nu är jag tillfreds... harmoni i kroppen... just nu... 🙏🏻❤️

Den kommer troligen försvinna vid lunchen... alla ungar är på plats... fem tonåringar och tre under nio år... å så vi vuxna... Det kan ju bara bli perfekt... 😂😂😂

Over and Out!!! 

Me, my self and I! ☺️☺️☺️

Hatar att vara ensam förälder... 😔

Fy fan, säger jag till att vara ensam förälder!!! Hatar det!!! 

Hur mycket jag än älskar mina underbara barn så vandrar de mellan varven på mina nervbanor...!!! 

De hänger en hel del ihop vilket glädjer mig... men som alla barn kivas de, bråkar och skriker åt varandra... och jag står i mitten... ska lyssna, ska döma, ska medla... 🙄😔

Jag är urless på att inte kunna vända mig om och titta på min  andra hälft och le och gå därifrån, lämna över det till honom... 😂

Men så fungerar det inte... 

De flesta dagar är helt perfekta, alldeles lysande... men så kommer de där dagarna när jag som mamma inte håller ihop... när jag skriker tillbaka, när jag är bitchig, när jag är ilsken och arg... kanske är det inte ens dom jag är arg på... 

Men minsta lilla sak får denna trötta mamma att gå i taket, tappa all kontroll och stå där som en idiot och ger allt annat än ett pedagogiskt bemötande... 😔

Var vi skilda så kunde jag lyfta luren och diskutera med pappan och bestämma hur vi ska göra i vissa situationer... Gemensamt ta det ansvar vi har över dessa barn... dessa muppiga tonåringar... som jag älskar till månen och tillbaka... ❤️

Så fy fasiken säger jag bara... i dag var en sådan dag... 

I dag drog vi till Sälen... efter mycket om och men... bråk, hårda ord men även förlåtelse... tårar och skrik... en mamma som tappade greppet och tårarna forsade ned för kinderna... Å den person jag brukar ringa när livet är tufft är för tillfället inte tillgänglig och det känns... 😔

Hulkandes inmundigade jag en sen lunch innan förlåtet kom och vi satte fart på familjen Emilsson... 

Vi packade ut allt i bilen och Halleluja, allt fick plats... utom motorvärmarkabeln och sladdvindan som vi glömde kvar... 😄

En bilresa med sång och skratt... tonåringars roliga språk... 🙏🏻❤️

Mitt liv är verkligen en jävla berg o dalbana... varje dag... men det är mitt liv och jag är grymt ödmjuk och tacksam, även om jag är trött och ledsen för att det inte alltid blir som jag vill... 

Men jag och barnen lever... vi tar vara på varje stund då vi vet att det kan snabbt ändra sig... 🙏🏻❤️

Jag är tacksam för återigen har kosmos gett sig på en vän... hon lever i ett vakum där hennes älskade ligger så sjuk, så nära till något vi inte vet något om... Vi håller alla fingrar, tummar och tår att hon inte ska få uppleva skiten en gång till... Allt måste gå bra... det måste det... ❤️

Fick höra en gång nyligen att mitt liv bestod av en massa plinganden i telefonen... och jag är så tacksam för det... ❤️🙏🏻