Det har varit en omtumlande vecka då jag bland annat medverkade i P4:s Karlavagen i torsdags kväll då det var FN's internationella dag för änkor och väldigt många minnen dök upp. Det var i och för sig väntat men man vet aldrig hur man ska reagera.
Sedan kom midsommaren och den blev ju bra, det vet ni ju redan... men det var länge sedan som det känts så himla bra när jag är ibland många människor...
När jag och brorsan far på äventyr så är det inte den klassiska "par"strukturen... vi är en brokig samling filurer som träffas. Vi kanske dansar, grillar, spelar minigolf eller fikar. Där blir man inte så tydligt ensam som jag upplever att jag blir i en "vi-gemenskap". Den känslan sitter hos mig, inte hos de som bjuder in... det får jag jobba med.
Men i helgen har jag inte känt mig malplacerad som singel...
Kanske får att jag umgåtts med släkt och vänner som jag känner och är trygg med. Kanske för att det bara var singlar hos kompisen... 😂
Mycket handlar nog om trygghet. Då vågar jag vara mig själv..
Då kommer den riktiga Sarah fram. Den glada, full i F Sarah... hon som blandar Irish Coffe fast hon själv inte dricker det, hon som kan hoppa bomben ner i Vätterns kalla vatten, hon som tar sin stora båt och angör en brygga... eller låter sin 14-åriga son göra det istället... 😉
"Vi minns ju hur det gick sist, mamma" 😏
Då kommer den nakna Sarah fram... ja mer än kl 07:00 när hon tar morgondoppet och sitter och självtorkar i solen... där ute i Vätterns vatten kommer man tillbaka till naturen, sin egna natur...
Mycket av helgens energi handlar om sonen... Just denna lilla son som valde att hänga med mamma och morfar på midsommar. 🌸
Ibland behöver man få egen tid med alla sina barn för att de ska få växa.
Ibland är det sunt att en legend i Sveriges fotbollslandslag slutar för att andra ska få chansen att kliva fram.
Stora stjärnor kan skymma sina mindre "syskon" vilket ibland hämmar utvecklingen i ett lag eller i en familj.
Nu fick denna grabb kliva fram och visa sina kunskaper i nautiskkompetens vilket han gjorde med bravur.
Helgen innehöll många människor, många skratt och en del bad. Solen sken och värme oss kalla nordbor och med solen kommer ofta glädjen.
Det är varmt, man kan bada, leka i vattnet... skapa minnen. Jag blir mer lekfull, leendet tar över mitt ansikte... kan liksom inte sluta se det fina i livet när solen värmer min "kalla" själ...
Visst hade det varit himla kul att ha haft en hane vid min sida att förgylla dagarna med men som sagt, allt har sin tid och plats.
"Leta inte så finner du" säger många... "Ha inte så bråttom" är en annan kommentar...
Problemet är väl när man är "röd" som jag, är att när poletten har trillat ned så vill man ha det "där" i förrgår. ☺️
När hjärnan, hjärtat och kroppen plötsligt samarbetar så vill man att saker ska ske nu... som sagt helst redan igår. 🙃
Men helgen gav mig lite tid att tänka och fundera... har ju ingen liten skitunge längre som måste passas hela tiden... så tid fanns...
Tiden när man var tvungen att ha koll till 200% är över...
Denna "skitunge" kör båt som vilken fullvuxen karl som helst... troligen bättre än många av dem där ute på sjön... Min son ❤️ Mina söner ❤️
(De är helt unika... ❤️ fast det är väl allas... 😉 Kanske handlar det om att vi har kunnat gett dem möjligheten att få testa på olika akiviteter som har legat oss varmt om hjärtat... )
Tid att tänka var det... 😉
Tid att inse vad jag vill ha och vad jag önskar ut av livet...
Att jag vill finna någon att dela mitt och killarnas liv med, det vet jag redan men efter helgen kom insikten att jag har ett underbart liv som det är... så "bråttom"känslan avtog en del.
Jag missar ingenting av vikt för att jag är singel, det händer andra saker som ger mig mening och nya minnen. "Transportsträckan" är livet och det är jag som delvis utformar den...
Jag "fixade" till en toppenhelg med hjälp av familj och vänner, med hjälp av sonen.
Vi har ätit hyfsat gott, solat och badat så att bikinin aldrig hann torka ordentligt...
Njutit på en badbrygga medan sonen åker WakeBoard med morfar i gummibåten... tittat på mina rödmålade naglar som döljs lite av det svalkande vattnet... Suttit och diskuterar livet med grannbåtens ägare...
Allt detta kan man göra vare sig man är singel eller inte... 😉
Denna helg kom att handla om att min ena älskade son klev fram och tog kaptensmössan ifrån den store sonen... Tog chansen att visa sin styrka... å det gjorde han med bravur!!!
Han rattade in vår eka mellan bommarna som om det vore gräsklipparkärran...
Respekt är ordet!!!! ❤️
Nu är det bara en son kvar som ska bli kung över Vättern... ser fram emot hans och mitt kommande äventyr! 😍
Om han tar sig an detta likadant som han gjorde när han körde speedway första gången så behöver jag inte oroa mig... Tredje gången han satt på hojen och körde runt banan trodde jag det var hans 22-åriga kompis som körde... inte min 13-åriga son!!!
Återigen en stolt mamma! ❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar