Vuxenhelg fast i en annan tappning... 😁

Under många år har vi, Johan och jag, varit i Stockholm på våra vuxenhelger tillsammans med goda vänner. 

Nu är jag här igen, dock nytt hotell... Inte vårt vanliga hotell som vi bott på under många år. 

Kanske är det bra med lite nytt men jag tror inte det skulle ha spelat någon roll. Jag är stark och orkar leva igenom platser med vackra minnen utan att  krascha... för jag har gått vidare... ❤️

Att sitta vid middagsbordet med dessa människor är så givande... så många skatt, så många minnen och en del snack om asfaltbranschen... precis som vanligt... 😂

Enda skillnaden är att en stol är tom och det gör inte ont på något sätt... Istället skojar vi om vem som kommer att sitta där en dag... å enligt Facebook, som har bra vetenskapliga tester 😉, så kommer jag ju gifta mig under våren... 😂

Det som är så skönt med dessa jeppar är att de bjuder med mig trots att jag är ensam eller singel... ensam är jag inte... har ett ganska stort bihang på tre tonåringar... ❤️

Vi skojade om det... vi alla har lite större barn, vill inte tillbaka till småbarnslivet och jag har sagt att inga bonusbarn under 12 år... har till och med dissat förslag på dejtningsajterna för att de har barn under 12... 😏

Men sedan slog det mig... Hur lockande är tre tonårsgrabbar för en som har mindre barn...? Ja, nu har ju "hen" inte träffat mina underbara juveler 😍 men rent hypotetiskt... små barn är formbara medan äldre är lite mer svår navigerade... speciellt mina som har det bagage de har... det är nog inte det lättaste att kliva in i min crew o säga: 

"Hej,  det är jag som er mamma sover hos mellan varven... kul att ses..." 😂

Men som sagt, är glad att de bjuder med mig trots min singla status men de påpekade också att det får snart vara slut med det... stolen behöver fyllas... 😂

En trevlig kväll där jag känner mig trygg och välkommen. Känner mig omtyckt och älskad för den jag är... den intensiva Sarah som överlevt helvetet på jorden... 

Dessa herrar är två av alla mina "män" och de ringer med jämna mellanrum... kollar av hur läget är, hur landet ligger... svänger in på en tvärfika när det passar... 

Nu planerar vi smått vårens skoterresa upp till fjälls och den stora frågan är väl om stolen fortfarande kommer vara tom... och är den inte det, vem sitter i den...? 

En god vän som passar in i sällskapet eller är det en man som vill ligga sked och mysa... vissa kan båda de sakerna passa in på en man men ni fattar nog vad jag menar... 😉

Det, mina damer och herrar, får tiden utvisa... 😁

Nu till ett av mina favoritämnen på vuxenhelgen... HOTELLFRUKOST!!!! 😃

God Morgon från ett mulet Stockholm och dagens musiktips blir lite country... 💟

https://open.spotify.com/track/2C8RDQG03emF3J2Jb7cB4I

#mittlivmedenjäklamassahashtags ❤️

Vissa dagar undrar man varför man klev upp... 😔

Livet svänger så ibland så fort att man inte hänger med... eller svänger är kanske fel ord att använda... Livet ger en mindre eller stora käftsmällar att hantera och bemöta... 

Ibland små saker som gör att bilen guppar till lite grann medan andra händelser gör att alla saker i bagaget studsar till och kommer i oreda... 

En del motgångar i livet gör att man måste gira rejält och man hamnar i dikesrenen, får kämpa för att inte hamna längst nere i diket... upp och ned med vattnet som börjar täcka bilens tak... 

Till sist har vi de käftsmällar som ger en både blåmärken och blodvite... som gör att huvudet far bakåt och slår in i väggen och så får man en hjärnskakning på köpet... och man vill krypa in under en sten... 😔

I dag kom det ett litet gupp som jag kan hantera... ser likbilen som Johan troligen färdades i från Umeå till Örebro... den påminde mig om att alla kan vi förlora något viktigt här i livet... 🤔 men så kom ett till sådant gupp som inte skulle komma men gjorde det visst ändå... trots medicin... bakslag kallas det visst... 😔

Sedan kom den där giren, där man sladdar till, driftar med bakhjulen i snökanten, bakänden touchar och fäller snöpinnarna... en efter en... men man är kvar på vägen... nästan... delvis... man håller sig kvar, kämpar, rattar... ❤️

När orken som bland annat byggdes upp igår på fiket, i de djupa samtalen om livet, försvann i en blinkning... blinkningen där tåren börjar långsamt rinna nerför kinden och kollegorna skickar hem en... för hjärnan är inte på plats... 😔 inte ens den blonda hjärnan... 

Behövdes på en annan plats denna dag... ❤️

När då ett mindre hål i gatan upptäcks i samma sekund som man ska tömma torktumlaren och inser att den fortfande inte har torkat tvätten och/eller att tvättmaskinen inte centrifugerat som den borde... ja, då är man nära att slänga in handduken och ge upp... 😔 fast den ligger ju blöt i torktumlaren... 

Det är då Sarah stannar upp, tänder i brasan, slår eld på en tändsticka och får ljusen på köksbordet att brinna... stannar upp och skjuter undan de mindre viktiga ingredienserna i livet... dater, singelliv och män... tänker istället på alla bra minnen som ger en kraft och energi... positiva minnen som skapar glädje och värme, kärlek och längtan, hopp om en framtid fylld med vänskap, la familia och kärlek... ❤️

Jag äger mitt liv... ❤️

Söndag morgon, det är början av november... inte så kallt idag men säkert rått... rått som i världen utanför min tomtgräns... 

Under de senaste åren har jag blivit mer känslig och mer andlig än innan... tror på att ödet styr ganska mycket i våra liv... 

En del säger att vi styr och bestämmer över våra liv och visst ligger det en sanning i det men det finns dock en överhet som sätter ramarna... 

För annars skulle vi eliminera allt elände och mörka saker i våra liv... 

Johan skulle inte vara död, Anna skulle inte ha fått bröstcancer och Donald Trumph skulle inte få vara presidentkandidat... skämt å sida, vi skulle inte ha ett liv som vi har idag om vi alla kunde själva välja hur utgången skulle bli... 

Det vi kan göra är att styra våra egna  insatser... vad vi väljer att ta med i våra ryggsäckar eller trunkar som vi dras med genom livet... vi står för de val vi gör... vi borde ta mer ansvar för vårt eget handlande och inte alltid lägga över allt på andra...

Fick jag bestämma 100% över mitt liv så skulle det se annorlunda ut, det är jag helt säker på... 

Då skulle Johan leva och vi hade fortsatt med vårt liv... samtidigt, då skulle jag inte ha en underbar vän som finns i vått och torrt... då skulle jag troligen inte buggat och lära känna er alla där... ❤️då skulle jag inte ha sprungit in i en de mest passionerade människa jag tror jag någonsin träffat, en man som har drömmar om sitt liv och försöker se till att få dem uppfyllda... väldigt lik en man som lämnade oss i förtvivlan...

Mitt liv skulle ha varit alldeles underbart jobbigt som ett liv nog ska vara men jag blir väldigt tvådelad i vad jag skulle ha valt... om jag var tvungen att välja om... eller inte... 

Självklart  skulle jag ha valt att barnens pappa fanns kvar i livet och att min man fanns bredvid mig... ❤️men nu får vi inte välja vilka vi ska träffa och möta i våra liv... vilka olika helveten vi ska ta oss igenom... 

Jag känner mig åter ödmjuk inför livet men får ofta stanna upp och resonera med mig själv... i mångt och mycket... 

Jag tappar inte håret på grund av cellgifter eller har ångest därför att jag inte vet om jag kommer överleva min cancer... för jag är frisk... ja, några kanske protesterar nu... 😉

Jag har ingen allvarlig sjukdom mer än det som kallas för livets olika mödor så som tjocka lår, en mage som ser ut som den gör efter tre stora graviditetsmagar, ett självförtroende som åker berg och dalbana, ett hjärta som bara vill bli älskad för den jag är... 

I-landsproblem i relation med vad många av er andra går igenom men jag måste leva mitt liv med mina olika ingredienser... 

Jag fick stanna upp i helgen och söka efter min kompass igen... samtidigt fick jag ta fram God Tolksed för att se om jag kunde hitta några tips om hur man tolkar alla signaler där ute på stadens krogar... 😉

Jag är så lost så slår man upp försvunnen på Wikipedia så är det troligen en bild på mig där... med lockigt hår och röda glasögon... en snygg blondin som ser ut som ett frågetecken... 

Men ödet vill nog att jag ska stanna upp eftersom jag först skickade ett mess till fel person... 😱 

"kom och hämta mig 😍😍😍" 

😂

Det blev inte som jag hade tänkt men det blev bra ändå... kanske rent ut av bättre... 🤔

Jag fick tillbaka en vän som jag saknat enormt mycket... ❤️

Så ödet kanske har en plan för oss som vi inte förstår alla gånger... 

Det är kanske någon konstig mening med att jag blir dissad om och om igen... jag måste lära mig något om mig själv varje gång... eller så har jag bara inte träffar rätt än... ödet har inte låtit honom krossa min väg än... eller så har vi träffats men tiden är inte vår... än... 😔

Fram tills dess så äger jag mitt liv... eller i alla fall de delar som jag kan påverka genom mina val jag gör... att göra medvetna val... allt från att stå utanför en mans dörr kl 8 en fredag eller att chatta med min vän framtills hennes dotter har kommit hem, hel och ren... ❤️

Nu ska jag virvla iväg med Danny i öronen... denna låt gör mig glad och jag vill bara dansa... ❤️

https://open.spotify.com/track/6Fu4uPJmXn1mLkMpG2GTZJ

Fikar frukost m Sarah Emilsson 💕

Ja, vart ska detta sluta...? 

En frukostdate med sig själv... privat men samtidigt snart i tjänst... känns det som då jag slank in på fiket nedanför jobbet... 

Lämnat in bilen på service... i rätt tid denna gång... försökte redan för 300 mil sedan men då skrattade hon... "så tidigt behöver du inte vara ute.." 😂

Sarah Emilsson är denna morgon relativt glad, ny tränad då hon vaknade tidigt och  klev upp direkt... 

Vaknade av ett mess då jag glömt att slå av ljudet på telefonen, som jag faktiskt har börjat göra den senaste tiden... å vilken tur att det där messet kom för vilken strange dröm jag hade... 🙄

Det enda som var verklighetsbaserat var min älskade Anna som är sjuk i fucking cancer... det som inte stämde var att i min sjuka dröm var hon riktigt illa... 😔 det är hon inte i mitt riktiga liv... där är hon "bara" sjuk, inte så sjuk som figuren i min dröm var... men jag skulle slunga en bearnaise men äggen var slut... (hämtat ur livet då det hände igår när jag kom hem...) I köket, i Majsans gamla kök, står en man och har kokat upp de sista äggen... en man som florerade i mitt liv en kort stund... 😂 Hans nuvarande flickvän stod bredvid och gjorde något... minns inte vad... Till sist for de till granngården och köpte ägg... ekologiska... som var både kokta, ruttna och sega när jag skulle dela gulan från vitan... 😂

Jag måste hålla med sonen att man får konstiga drömmar av hans insomningstabletter han fick för en tid sedan... de fungerar dåligt på mig eftersom jag var vaken till midnatt utan en gäspning och så gav de mig en sådan gräslig dröm... så tack för messet kl 05:15 i morse... ☺️

Den som kan analysera och räta ut den drömmen bjuder jag på kaffe någon dag... 😁

Chai Latten är uppdrucken och tallriken är tom... har lite tid kvar innan jag ska inställa mig på arbetet några meter bort... 

Ser fram emot en kväll i goda vänners lag... planka med bea... ja, det får tyvärr bli en köpe-bea då jag troligen inte hinner slänga ihop en till kvällens middag... 😁

Men vad gör väl det om även denna sol har sina fläckar... 😇

Hoppas ni får en underbar fredag oh le lite extra... alltid retar det någon som undrar varför just du ler så... låt dem undra...

Själv ska jag le åt min själv... jag brukar trampa i klaveret minst en gång om dagen... denna I-phone brud... 😁 så därför kommer nog mina kollegor le idag... kanske kan leendet hålla i sig när hon ringer från bilverkstaden och meddelar att bromsbeläggen måste bytas... 😬😬😬

Sedan ska jag le åt att helgen innehåller många dater... dater med mina fina vänner... med min bror... med bugggänget... kanske en fika med någon... har jag tur så tar internetsurfen slut för mina barn och de söker upp mig för att få tillgång till lite mer... 😉 eller så behöver de pengar... 😍

Jag ler även åt gårdagens bowlingstund med mina barn, min mor och bror, mina svärföräldrar samt svägerskan med sin sambo... älskar att få säga så... ❤️

Hon har funnit kärleken och de flyttar ihop nu!!! ❤️❤️❤️ Önskar så att Johan ser det och omfamnar dem med all sin kärlek... ❤️❤️❤️

Som Fylking ofta sa i radio: Full fart mot helgen!!!! 🤗🤗🤗

The perfect man!! 😂

Detta ämne har jag pratat om tidigare men jag har inte blivit mer klok för det... har inte hittat svaren på mina frågor och funderingar...
Vad vill vi egentligen med livet...? Usch, en tung fråga som för många är svår att svara på... för man kanske inte har en aning om vad man söker... 😉

Eller så vet man som jag, exakt vad man vill ha... känner igen det som Amen i kyrkan men finner det inte någonstans... eller så finner man det men är ensam om känslorna för den andra har än inte upptäckt att den tänkt lite fel... 🤔

Kanske för att alla bra män redan är upptagna...? De är troligen lyckliga i sina relationer och har ingen tanke på att byta ned sig... eller byta upp sig för de har insett att gräset inte är grönare på andra sidan... så vida inte grannen har vattnat sin gräsmatta eller landningsbana... fast då är nog inte grannens partner alls intresserad av att byta... just av den enkla anledningen... bevattningen är ingenting som husägaren har sparat på trots torra perioder... 😂

Eller är det för att min önskelista inte går att uppfylla längre...?Kan det bero på att jag inte vill datea en 23-åring som fortfarande är formbar... en som inte har lagt till sig med en massa olater eller som faktiskt har egna krav på sin motståndare...? (fast så heter det kanske inte... ) sin partner låter bättre... 

Vad har vi för alternativ där ute..? 

De dansanta som är mer aktiva än andra... de går av dansgolvet, ser sin chans, tar den och flyger i väg med sin nya partner ut på dansgolvet... Sedan kramar de om partnern efter avslutad dans, letar upp en ny och går sedan hem på kvällen/natten... nöjd... oftast lite hög av dansglädje... där handlar det till 90% om dans och gemenskap... dessa herrar är troligen inte ute efter ett shag eller ett förhållande...

Sedan har vi de andra... som står vid sidan dansgolvet och tittar på de som roar sig och/eller dansar...De som aldrig kommer fram till dansgolvet... eller i alla fall med den som de vill dansa med... den speciella person som de fluktat efter hela kvällen....De går hem ensamma den kvällen eller så är de just de som tio i två grabbar tag i ett offer att förföra sent på kvällen för att slippa ligga ensam mellan lakanen även denna kväll...

Vi har dom som är säkra på sig själva... glänser där i baren och känner halva bygget... de som varit ute i svängen ett tag... de som har detta dansgolv som sitt "vardagsrum"... det är bara soffan som saknas... De flirtar hejdlöst, kollar in alla som finns där, spelar ett spel som bara de kan... De flesta har nog OS-guld i den grenen... "Flirt med snygg brud"... De går hem med olika brudar var och varannan helg... kväll... eller ibland till och med samma brud... men det blir sällan någonting mer än ett one-night-stand... för de lever det eviga singellivet och trivs bra med det... kanske att de får upprepa besöken på SDD mottagningen lite oftare än andra... 

Till sist har vi dom som klassas in i min grupp... vi som inte har en aning om något och fattar nada... 😂Vi som inte ser signaler... och skulle vi se någon typ av signal så vet vi inte hur vi ska tolka den... har inte den blekaste aning om vad den betyder...å jag arbetar som tolk till vardags... att tolka människor är min profession, dock från svenskt teckenspråk till talad svenska och vice versa... Är det "bara" en vänskaplig blick/kram eller är det något mer...? Ler de för att det är roligt att dansa, flirtar de för att det liksom ingår i musiken och dansen...? Tryckte han mig lite närmre i foxen eller inbillade jag mig bara... men just det, fox är bara dans... det har jag just lärt mig... även om det ser ut vissa ser ut som de har sex ståendes... bland alla andra... Hur vet jag när dansen övergår till något annat? När ska jag fatta att han vill någonting mer..?

Jag har kommit till den sitsen där männen faktiskt måste ta sitt ansvar och säga vad de vill... för som jag har påtalat tidigare så har min magkänsla tagit semester... på obestämd tid...  Vilka regler ska man följa i detta spel...? Ska man spela svårflirtad...? Ska man låtsas att man inte är intresserad och i så fall, hur länge då...? När ska man visa alla kort... sitt rätta jag...? Eller ska man fortsätta "lura" dem att tro att jag inte är en cool, självständig kvinna som har några planer på en framtid tillsammans med någon...? Ska man bara låtsas att man är ett tillfälligt objekt som inte har några krav på den man ligger med...? Inte ens ett papper från SDD-mottagningen...

 

För nog är det många av oss som har känt denna örfil: "Du är så härlig och ärlig, så vild och fartfläktig... uppfriskande och händig... det tänder mig... men nu är du lite för ivrig och alldeles för självständig så tack och adjö... "

Jo, rå så att... Been there, done that...

Finns det något värre än att stå med förbundna ögon, inte ha en aning om vart man är... misstänka att man står vid "kanten av en ravin" och inte veta om någon kommer putta ned en eller inte...? 

Ja, kanske det ... Är det värre att hänga i ett snöre över lejongropen och veta att just det snöret, kommer när som helst gå av pga ens tyngd... ? Leva i blindo eller få en svidande örfil....?Tanken att leva i en relation där man inte får komma till sin fulla rätt, där man hela tiden måste tänka på vad man säger och gör... i rädsla av att inte bli älskad för den man egentligen är... den tanken lockar inte mig speciellt men att leva ensam för man inte är "anpassningsbar"... för att man är för intensiv och vill då för mycket... för att man har ett mål med livet och vågar uttrycka det, ja det verkar vara livsfarligt... 

Frågar ni mig vad man ska göra så säger jag: 

ONLY GOD KNOWS!!!!

Det är nu ni kommer med alla peppande uttryck: Det finns massor av villiga och trevliga kandidater där ute... Förlorar du en står det tusen åter... Han var inget för dig, du är värd så mycket mer... Vänta du, det kommer någon som uppskattar dina kvaliteter... Sluta leta, när du minst anar kommer han stå där... 

(För att inte låta så himla sexistisk så kan man applicera detta på kvinnor också... )

Psyket nästa...?

Den sista tiden har jag varit så gräsligt stressad... jag är livrädd att återvända till utmattningens svarta träsk... 😒

Fast samtidigt så är jag glad och mår ganska hyfsat... 😃

Det är just den där biten med planering som inte går så bra men å andra sidan aldrig har det varit min starka sida... någonsin... never ever faktiskt... En teflonpanna har mer fäste än vad jag har... 😉

Jag vill så mycket och tror mig ha kraft till allt... Livet erbjuder så fantastiskt mycket roligt... dock även några små mindre skojsiga delar som har en förmåga att stjäla bitar av den kraft som jag får av allt det positiva jag gör... 😏

Det här med att vara singel har ju sina fördelar... jag har nästan hur mycket egen tid som helst... 😁

Jag kan ligga i soffan en hel kväll om jag vill, jag kan servera macka till kvällmat om jag vill eftersom barnen sällan är hemma när jag är hungrig... eller så kan jag spetsa till det hela och göra en plock-tallrik och bjuda över någon vän... 💚

Jag får bestämma filmen jag ska se och jag ingen klagar när jag frottera och nördar ned mig i alla serier på Netflix/Viaplay... med virkningen bredvid...

Ingen stjäl mina kuddar... jo, nu ljög jag... de försvinner hela tiden... men ingen sparkar på mig under natten när jag snarkar till lite vid förkylning... eller när astman tar över andningen... 

Ingen klagar på att jag är en total katastrof när det gäller att plocka in mina kläder i sovrummet...
Jag får vara ute sent, om jag vill... så många saker som jag bara njuter av... ☺️☺️☺️

Men jag har aldrig stuckit under stol med att jag inte är en solo-människa... jag behöver en co-pilot... vill gärna dela glädje och sorg med någon... 

Det som är lite fränt med singellivet är att just nu så har jag flera co-pilots... men nej, inte som många av er nu tänker... 

Go Sarah, Go Sarah!!! MILF!!! Hon kör flera samtidigt... !!! 😂😂😂

Nja, det var inte riktigt så jag menade... 😂

Det är inte min grej... Jag fiskar inte i flera sjöar samtidigt... visst är det kul att få napp men de ska rensas också... fångsten... och tas hand om... 

 😉

Det jag menar är att jag har många vänner jag pratar med... många underbara, fina människor som finns där.... ❤️

Jag har ett gäng... "my crew" som finns där i vått och torrt... som älskar mig för den jag är och inte vill ändra på mig hela tiden... 

De finner konstigt nog ett nöje att umgås med mig... troligen därför att det finns så många faults hos mig så de kan skratta hela kvällen... 😂

Jag är ju aningens spontan och väldigt impulsiv... i den rätta miljön... i "fel" miljö så kan även jag bli blyg och tillbakadragen... Tro mig, det händer.... inte så ofta men det händer... 😏

De är mina co-pilots... ❤️

De kan ge mig nästan allt... men bara nästan 😉

Var tillbaka till Gestaltstudion idag och fick världens varmaste kram!!! ❤️

Älskade Kristina som har funnits i mitt liv sedan den 20 mars 2014... (nu fick jag tänka till vilket datum det var Johan dog... !! Det var en skum känsla, det vill jag lova.... 😳)

Att få sitta ned i den lokal som jag tillbringat så mycket tid i under 2014-2016... ja, det kändes som att komma hem... inte alls jobbigt men starka minnen...

Andas och landa i kroppen igen... hitta min inre röst... vart i kroppen sitter allt som hänt sedan jag slutade i sorgegruppen i våras... 

Vart sitter alla människor och hur känns det... 😏
Gör det ont? Hur gör det ont? Känns det bra? Hur känns det bra? Pirrar det? Vart pirrar det?
Hur gör jag och vad är det jag behöver för att känna mig trygg och säker...? Hur blir jag när jag blir osäker..? Kan denna kvinna bli osäker...??

OMG, JAAA, DET KAN HON!!! Hon blir skitdryg .... 😁😁😁

Eftersom Gestaltstudion jobbar med gestaltning så kom det givetvis en sådan del in i dagens session... Jag fick ställa upp de människor som står i förgrunden av mitt liv i dag, och placera ut dem runt mig...

Jag valde figurer och saker som fick mig att tänka på dessa individer... placerade mig själv i mitten och dem runt omkring...

Låter så enkelt och kanske lite humbug-aktigt men när jag sedan ställer mig över den vackra kvinnliga staty jag valt som mig själv, känner jag direkt att vissa av de andra figurerna står fel... 😳

Med foten flyttar jag bort fjärrkontrollen, en bit bort men ändå så står den i vägen... skjuter försiktigt bak nallen lite... som ett stöd mer än en belastning... ljuset i lyktan är tänt... Här finns inga rätt eller fel, bara känslor och tankar... ❤️

Ni som har gjort detta känner igen er, ni vet jag försöker beskriva... Känslan är helt magiskt när man inser vad vissa personer gör med en... hur man känner inuti när man tänker på dem och sedan kunna formulera känslorna till ord och vart i kroppen de finns... Ler jag? Skrattar jag? Drar magen ihop sig av sorg? Blir jag ledsen? Pirrar det...? 

En skön sittning med Kristina vill jag lova... Ibland blir man helt slut av en sådan timma men idag fick jag energi och boostning som jag verkligen behöver i mitt liv... för att fortsätta hålla kursen, behålla styrningen över denna ljuvliga skuta... ❤️

Dagens musik: 

https://open.spotify.com/track/5q7m9B65hPSPKDyXe7s3Jf

Nästan som förr...

Söndagsmiddag hos svärföräldrarna var standard i vår familj för ett par år sedan... i alla fall på våren när båten skulle göras iordning... Den båten vi hade då, Catara af Långbyn stod på sin vintercamping där och det var förträffligt perfekt..!! Umgänge med släkten samtidigt som vi fick en chans att jobba och färdigställa båten inför kommande sommar... samtidigt som det serverades god mat och påfyllnad av bensin i 4-hjulningarna... 😉

Vi visste alla att detta skulle ändras under 2014 men kanske inte av dem orsak som blev... 😔

Vi hade sålt vår båt och köpt en annan... några år äldre men aningens större vilket gjorde att vi inte länge kunde transportera båten utan specialtransport... Hon skulle komma att stå nere i hamnen hela vintern... så de spontana träffarna hemma hos svärföräldrarna skulle minska... 

Tyvärr har vi varit gräsligt dåliga på att åka dit... eller jag måste säga att jag har varit sämst på det... 

Det blev en av mina utvecklingsområden efter att jag varit hos min coach... att få till bestämda söndagsmiddagar hos dem... bara winn winn för oss alla...

I söndags satt vi ned alla runt bordet i vardagsrummet och njöt av svärmors goda mat... Hela familjen var med + 2... ja, jag hade då ingen + 1 😉 utan det var flickvän och ett extra barn som fick nöjet att umgås med familjen Emilsson... 😄

Det var nästan som förr... samma galna diskussioner mellan svägerskan och Johan fast nu var det en av grabbarna som stod som motpart denna måltid... 

Mina svärföräldrar är nog bland de bästa på jorden... jag valde helt rätt man när jag fick dem på köpet..!!! ❤️

De finns där alla dagar i veckan, blir glada när jag tittar in, de håller "ungdomsgård" ute i verkstaden där killarna med sina vänner mekar allt från A-traktorer till moppar... Farfar hsr världens bästa lokaler och han är där mellan varven och kommer med goda råd, hjälper till men även kräver att de ska städa efter sig... ❤️

De låter dem vara unga men har också tydliga gränser...

Denna söndag bjöd mellanbarnet på undervisning i kaniners fortplantningsförmåga genom ett Youtube-klipp... medlemmarna runt bordet dog nästan av skratt... 😂 men det kommer ingen pryd förmaning utan istället skrattar farmor och farfar med oss alla andra... 

Sedan står vi i fönstret och ser hur mellangrabben leker med 4-hjulningen... precis som de gjorde för några år sedan... varje helg... ute på gärdet nedanför boningshuset... 

Runt, runt i de lövhögar som lagts ut där... skapar runda spår bland blasten simfena kvar efter skörden... 

Så självsäker, så lycklig man kan vara... ❤️

När han sedan, på vägen hem, ber storebror om hjälpa att fixa till A-traktorn som står och väntar på lillebror på farfars gård värms mitt hjärta...!!! 

De pratar med varandra, de slåss inte... de har vuxit till sig... 

Vi har nog lyckats, jag och Johan, trots allt... ❤️

Vi har lyckats skapa tre olika individer som kommer att klara sig bra i livet... har de varandra så kommer de kunna fixa allt... ❤️

https://open.spotify.com/track/6mTnbyE5dsvXksrL86EbJU