Det finns alltid ljusglimtar i mörkret... ❤

När det känns mörkt och jäkligt, det är då man ska ta fram alla fina bilder från livets olika tillfällen då det är ljust och glatt... sommar som vinter... höst som vår... det finns minnen från alla tider på året... ☺️

Gick igenom bilder inför kommande student... det finns så många bilder i våra datorer... bra och mindre bra... glada men även sorgliga... 😍

Fann bilder från i somras när vi grillade vid Rävgången och spelade Kubb med vedträn... 😀

Solen sken och livet var rätt så bra... En drös med vänner och deras barn och hundar samlade för att äta kvällsmat tillsammans och lyssna på musik och spela lite Kubb... 😀


Fler sådana dagar behövs... flera dagar som är bra som man kan plocka fram när det är tungt och jobbigt... ❤
Låta sig glida iväg i tankarna och ljusa upp dagen... tänka tillbaka och återuppleva stunden igen... å hoppas på nya minnen framöver... ☺️

Varje dag kör jag förbi en minigolfbana på väg till parkeringen där jag ställer bilen... Då minns jag hur ett gäng vänner spelade minigolf i somras... hur den efterkommande grillkväll vid Rävgången fick flyttas in till en altan under tak då det började regna... hur vi satt där och mös medan det regnade någon meter ifrån... 😃

Samma kväll hade jag förmånen att vara med på Karlavagnen med Stina Wolter där man skulle prata om livet efter döden... ☺️

 De ringde upp mig efter att ha läst min blogg Änkans Öppna Bok och ville att jag skulle vara med i programmet och prata om hur jag kom vidare med livet efter Johans död... ❤

Tanken var ju att åka hem och prata med dem hemifrån men det blev så att jag stängde in mig i vännens sovrummet och gjorde sändningen därifrån då det var så trevligt med vännerna runt om kring mig... Tänk om jag varit ensam hemma... då hade jag inte haft någon att ventilera med efteråt... 🙏🏻

Jag blir fortfarande lika glad när jag tänker på denna kväll... vilket jag då gör varje dag när jag passerar minigolfbanan... ❤

Just nu är det inte bara kallt och mörkt ute.. jag har stött på patrull i mitt liv som jag inte har någon direkt lösning på så jag har inget annat val än att sitta stilla i min jolle och se hur skiten löser sig... 😔

Det är lite utanför min kontroll och det är säkert supernyttigt för ett kontrollfreak som jag... 😉

För en gång skull har det inte direkt med mig att göra... bara indirekt... men det påverkar självklart mig eftersom jag är huvudman för klanen Emilsson Junior... ❤

Livet kan vara så tungt när man är en ensam förälder med inget eller lite stöd från den andra föräldern... 😔

 Visst kan man prata med övriga familjen eller vänner men det är inte samma sak som att prata med den andra föräldern... att vara två i beslutet och att vara två som står starka tillsammans mot omvärlden... (läs barnen)

Min man är död och han svarar inte så bra på mina frågor och bedjande brev... det är svårt att tyda hans budskap... ❤Han finns med mig ändå men det är jag som måste vara den starka, den som står på sig trots att det blåser halvstorm runt oss... Det är jag som måste avgöra hur mycket pengar jag vill lägga på mina barns olika aktiviteter, hur sent de ska vara ute, vilka "straff" de ska få när de inte gjort som de lovat... å den listan är lång vill jag lova... flera kilometer... 😉

Jag har nog skämt bort dem en aning... eller som granndottern Ida sa en gång... "Jag är inte bortskämd, jag är bara lite mer älskad än andra... "😂
Måste lära mig att ställa högre krav på dem för de är inga dunungar längre... jag är ju kortast i familjen... 😁


Tänker på alla fina minnen vi har från alla våra båtresor... alla fina platser som vi har varit på under åren... Alla tokiga saker vi har upplevt med våra båtvänner... 😂


Ankare som tappats... ankarlinor som inte har räckt till... fendrar som fastnat i tamphållare...grillar som räddats från vattenbad när ägaren halkat på klipporna vid rengöring... tampar som snurrats in runt propelleraxeln... måsar som av misstag träffats av en kula från ett litet luftgevär... grundstötning... alla kvällar med rödvin på durken... Irish Coffen som serverats utan whiskey... den arga mamman som skriker DISAPPEAR till barnen och maken under pannkaksstekningen i den trånga båten... natten till midsommardagen på en klippa... kanalkampen mellan tre båtar på Vänern, nynnandes intromusiken till Göta Kanal i komradion... Johan ståendes i en för liten tröja, handskarna på och gasandes för att visa sig redo att inta slussen... minnen på en av våra Mats:ar när han grattar min syster till graviditeten fast hon inte var gravid... 😂


Herregud så mycket vi har upplevt!!! ❤

Å det var bara båtdelen av vårt liv... vi har ju alla vintersemestrar och övriga resor som vi gjort... 🤗

Härom dagen fick jag förmånen att vara med på en buggkurs där min äldsta son var med... han kämpade på trots sin ADHD och mindre smidiga kropp... ❤ Han knäckte till sist koden och med lite mer träning så kommer det släppa... Han tyckte det var riktigt roligt när polletten trillade ned... Att få dela den delen av mitt liv med honom gav mig så mycket värme att jag kunde ha gråtit... det gjorde jag när jag skröt över honom till min väninna... ❤


Nu när livet känns lite motigt så tar jag fram dessa fina minnen och njuter av dem... 😊

Alla skidresor, båtäventyren, danskvällar i Parken med svett och närhet, Gotland och mina skoterresor... Så välsignad!!! ❤


Tänk vad jag har att erbjuda för utom alla motor-lik som står hemma på gården... 4 hjulingen x2, gräsklipparen, grästrimmern, de två mopparna och en kraschad centraldammsugare... 😁😁😁