onsdag 7 december 2016

Byta umgänge är nog sunt...

Kanske är tiden mogen att se sig om lite utanför min/vår lilla dansbubbla... 🤔
Skaffa sig nya horisonter... 

Kanske ska jag öppna mina konton på Match.com och Mötesplatsen igen och ge det en chans igen... 🙄
Se om det är samma tjommar som innan eller om det har kommit några nya ansikten... 
Kanske ska jag våga vara lite mer öppen även mot dem jag inte känner så väl... har ju fått höra att jag är svår att lära känna... 🤔

En del gapskrattar nu och säger hur är det möjligt, du är ju som en öppen bok... medan andra tycker att första intrycket av mig är en tillbakadragen liten bitch... eller bitch kanske de inte har vågat uttrycka sig med men andemeningen har nog varit det... 😁

Det är svårt med relationer, det kan man väl lugnt konstatera... alla vill ha så olika saker av en, av mig och jag har svårt att tyda alla olika signaler...🙄
Kanske är det därför jag stänger ned ibland... inte släpper in nya eftersom risken att bli sårad är för stor... kanske är det därför jag uppfattas som dryg och nonchig... men ibland har man igen lust att lära känna nya människor... 😔

Jag är ju egentligen en riktig mjukis in under all min hud och mitt mjuka fläsk... en mjukis men med ett hett temperament... 😬
Jag vet vad jag vill... oftast... men även jag behöver stanna upp och titta på orienteringskartan lite då och då... 
Jag kanske vet vad jag vill ha men det kanske inte alltid betyder att det är det bästa för mig även om kroppen säger/skriker att det är så... 

Min hjärna försöker ibland vara vis och klok... ja, ja, skratta inte ihjäl er nu... men när hjärta och kropp motarbetar hjärnan så blir det ett mindre inbördeskrig i landet Sarah... till den milda grad att den moraliska kompassens glas sprack och fick kasseras... 😵
Nu behöver jag få in lite friskt blod i min regering... behöver se lite nytt... få nya influenser... 

Dansvärlden har blivit för liten... ja, inte så att jag har testat på alla som finns där 😉men det finns en viss jargong där som inte alltid är så utvecklande... känns som att de som finns där har testat på allt och blivit svågrar med både den ena och den andra... mindre lockande... 😬

Man är nära, dansar väldigt tätt intill varandra, kropp emot kropp... hans ben mellan mitt mellan varven... hans hand på min rygg, hållandes mig nära sin egna kropp... kind emot kind eller panna mot panna... det blir väldigt intimt på något sätt...
Jag har insett att det blir som ett substitut för den verkliga känslan... jag har svårt att sortera vad som är dans och inte dans... 🤔

Nu är jag kanske helt ute och cyklar men för mig är det intima just det... intimt... Det är fantastiskt när man "får till" det i en fox men jag vill ha det med den jag gillar lite extra... inte med alla killar på dansgolvet... känns som att det fina och vackra blir vardagsmat... speciellt när man gör så med alla... 😏

Kanske är det för att jag är så himla öppen och "gränslös" just nu som det inte fungerar med dansen... orkar inte hålla på att tolka allt.... det gör jag hela dagarna på mitt jobb... 😏

Hade en svag tanke på att bara byta klubb för att få lite nytt att titta på men troligen är det lika "infekterat" där... nej, någon danskille lär det inte bli så nya jaktmarker får det bli... 😉

Ibland skulle det vara så grymt skönt om någon bara sa rakt ut: 

"Sarah, jag vill ta en fika med dig. Kan du på torsdag kl 17:30 efter att du slutat jobbet?"

Rak kommunikation istället för chattar fram och tillbaka, emojisar med blinkande hjärtan till ögon 😍och pussmunnar 😘här och där... slickande tungor 😋och generande/rodnande gubbar... 😊☺️hjärtan i alla slags färger... 💕💖💟även röda som för mig står för en speciell kärlek... ❤️

Jag tror att Sarah Emilsson har landat en aning och är less på att bli använd som en dörrmatta... aldrig bli prioriterad eller tillfrågad... aldrig få vara nummer 1... hela tiden nr 2-5... det stärker inte självförtroendet det minsta... snarare så får man gräva upp det under dörrmattan... 😔

Hennes inre guide i livet säger stopp och belägg!! ✋🏻 Du är värd så mycket mer... 👊🏻

Nu tror ju inte jag att det kommer dimpa ned bara seriösa förslag i dateingsajterna och jag kommer inte lusläsa informationen om alla singla och mindre singla karlar där... men man får väl börja någonstans...

De flesta av mina vänner får finkamma sina vänskapskretsar för att hitta en man som skulle våga sig på att datea mig... det måste vara någon som gillar utmaningar för jag är en stor sådan... 😉

Jag har funderat på att anmäla mig till en skytteklubb... nog borde det finnas en redig karl där som kan hantera en skjutglad kvinna... även om det mesta dels sker med verbala vapen... 😂
Han måste nog lära sig att ducka eller stå pall när skotten kommer... springer han som en liten rädd hare så är han inget för mig... 😂

Eller kanske kan jag finna lyckan när jag ska anmäla mig till en sångkurs...? Kanske finns det någon manlig sångterapeut som är villig att i alla fall ta sig an min kraxande sång och förvandla den till något mindre falsk sång så jag kan gå med i någon kör...?
Där finns det ju en mindre skara män som vågar gå sin väg... vågar sjunga... 😃

Vad finns det mer för områden där jag skulle kunna jaga lite...? Eller varför inte bli jagad..? Det är ju alltid trevligt... fast frågan är om det finns en sådan man som kan hänga med i mina svängar... tveksamt... 🤔
Har otaliga gånger fått höra att jag är alldeles för intensiv... för tydlig med vad jag vill...😁

Nu kom jag på det.... jag söker in på scenskolan där jag kan lära mig hur man ska spela den roll som tydligen krävs för att man ska få till lite sällskap så här på ålderns höst... 👏🏻👏🏻👏🏻

Spelreglerna har jag inte klart för mig men lite har jag lyckats uppfatta under dessa månader som "redo singel":

- Vara snygg och sexig utan att vara billig...
- Våga flörta och samtidigt veta var gränsen går...
- Vara stark men bara till en viss gräns så man inte trampar på mannens tår och får honom att känna sig mindre manlig...
- Inte outa med att man kan för mycket utan spela lite dum blondin så han får känna sig betydelsefull och viktig...
- Be om hjälp fast jag kan fixa det själv, spela den hjälplösa kvinnan...
- Skratta åt skämten men bara lagom mycket så man inte tar för mycket plats...
- Inte svara på sms/mess för snabbt för då är man för ivrig utan vänta en stund med att öppna meddelandet fast det blinkar på skärmen framför mig...
- Inte skicka för många meddelanden per dag... där har jag än inte kommit fram till hur många som är acceptabelt utan att verka för påträngande...
- Inte var för rakt på om att vilja träffas utan det måste passera en viss tid och ett visst antal sms/mess innan frågan får ställas... där har jag inte heller kommit på den gyllene gränsen...
- För Guds skull, berätta inte att du kan köra skoter, har en släpkärra för två stora 4-hjulingar som du absolut inte alls har...
- Påtala inte hur stor din båt är utan mörka att den väger 12 ton och kräver intyg för att köras... manlighet kan tydligen skadas om kvinnan är för stark, modig och självständig... 
- Frågan är när jag ska påtala det faktum att jag i grunden är änka med tre tonårskillar vet jag ännu inte, även om det för mig är en av mina måttstockar i livet... den visar hur villig han är att fråga om min döda man tillika barnens pappa, alltså inte backa för det som varit en tuff del av mitt liv... den andra måttstocken är om han har en fisk till hand eller om han kan hälsa som en "man"... 😊

Herre Gud, jag kommer vara färdig med min skådespelarutbildning någon gång under hösten 2018 så jag får väl återkomma då med hur det har gått... 😉




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar