Filmen Medicinen...

Låg i soffan som socialt sällskap till mellansonen som blivit lite sjuk... Fann filmen Medicinen med Helena Bergström på en av kanalerna... 🎬

Har sett den förut men insåg under filmens gång att nu såg jag den ur andra ögon... forfarande mina men med en annan erfarenhet och känsla... 

Jag kände igen mig i henne... inte att min man lämnat mig för en yngre kvinna utan hennes förändring... 

Hon är med i en medicinsk undersökning och tar tillfälligt tabletter varje dag mot sin åkomma... Det gör jag också... 

Hon börjar känna sig vacker... Det gör jag också...

Hon börjar flirta med kvinnor och män... Det ena gör jag... 

Hon klipper sig och köper nya kläder... Det gör jag också... 

Jag känner igen mig i hur livet kan ändras till det bättre efter några riktiga käftsmällar... 

Hon blir dumpad för en yngre förmåga... Jag förlorar min man i en olycka... 😔

Vi båda har varit nere på botten och vänt... 

Hon testar och vågar, utmanar sig själv... Jag gör det jag också... mer och mer... 

Jag satt där i soffan och bara log... Skrattade åt hennes eskapader med kvinnan hon blev uppraggad av... mötet med den yngre mannen som ger henne en själavandring... den avundsjuka fd mannen... det har jag ingen men ändå... Kanske det finns någon som står svartsjuk och inte vågar kliva fram till denna modiga, spännande änka 😉 

Änkan som skalat av lager på lager av tyngd och sorg, som kliver ut i livet starkare och modigare för varje dag... blandar livets utmaningar med mina älskade kamrater från förr och nu... 💕

Min son konstaterade förra helgen att hans mamma inte är den samma som jag var tidigare... innan Johan dog... 

"Ni gick väl aldrig på Allsången, du och pappa...? Du brukar väl inte fixa med håret som du gör nu..." 

Nej, det stämmer... vi var sällan in på stadens nattliv trots att vi båda älskade att dansa och umgås med folk... 

Livet då innebar mindre barn, en man som jobbade borta större delen av tiden... inte så mycket tid att lägga på vuxentid inne på krogen... Vi la den på oss och barnen, på grannar och vänner... 

Nu är mina små killar äldre, mer självständiga och jag har fått mer egen tid... tid att umgås med mina vänner, träna, dansa och åter dansa... 

När Helena Bergström dansar med kvinnan i filmen småler jag... för så gör jag också... ☺️

Det spelar ingen roll om det är en man eller en kvinna som dansar bredvid mig... dansen är könsneutral... I alla fall stuffandet... foxen blir nog mer åt det manliga hållet, för mig i alla fall... 😉

När denna vackra kvinna cyklar hem från arbetet där hon sagt upp sig, känner jag att leendet är tillbaka på mina läppar...

Sagt upp mig har jag gjort men det var i och för sig ett tag sedan... men jag cyklar, jag också... med glädje och kämparglöd... 🚴

Jag har funnit en inre frid i mig själv och min singelhet... hittat vad jag vill göra med mitt liv... 

I dag tog jag ett steg till åt det hållet jag vill... jag lät Sonny tatuera mig... Lät nålen markera in mina tankar och min önskan... Mina skisser och idéer blev till en kreation som nu sitter på min kropp... 👊🏻

Nöjd och belåten ligger jag i min säng, ser på film och väntar in den yngsta sonen som mekat A-traktor halva kvällen... 🚜

Livet... vilken godsak...!!! 🍭

Ibland sött, ibland salt... ibland surt, ibland segt... ofta smarrigt men ibland riktigt vedervärdigt... ☺️